I en sal på lasarettet
där det vita sängar står
låg en liten bröstsjuk flicka
blek och tärd med lockigt hår.

Allas hjärtan vann den lilla
där hon log så mild och god
bar sin smärta utan klagan
med ett barnsligt tålamod.

Så en dag hon frågar läkarna
som vid hennes sida stod;
Får jag komma hem till påsken
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar då den lilla;
Nej mitt barn, de får du ej
men till pingsten kan de hända
du får komma hem till mor.

Pingsten kom med gröna björkar
blomsterklädd står mark och äng
men den lilla sjuka flickan
låg där ständigt i sin säng.

Så på nytt hon frågar läkarn
som vi hennes sida står;
Får jag komma hem till hösten
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar ej den lilla,
men strök sakta hennes hår
och med tårar i sitt öga
vänder han sig om och går.

Nu hon slumrar uti mullen
slumrar sött i snövit skrud
från sin tåligt burna längtan
har hon farit upp till Gud.



Helt sjukt sorglig låt !


/A