Paradiset .

Alla har nog en plats som man älskar och avgudar. och som ni säkerligen vet har jag mitt paradis i Turkiet. Och jag vet inte om jag någonsin kommer att tröttna på att åka dit. jag tror inte det, de känns inte som de nu iaf. Nu sist när jag åkte ner dit, så började jag gråta på planet, jag grät lyckotårar, äntligen var jag i paradiset igen! :')

Har ju lyckas ta mig dit 6 ggr nu på 1 år och 2 månader. Starkt jobbat. egentligen har man inte gjort allt för mycket, alltså om man tänker på utflykter och sånt. Utan man har mest umgåtts med personerna man tycker om, och upplevt mycket bara genom det. Och sen har ju jag och Jennifer lyckas uppleva mer genom att vi har hittat kärleken där nere.

Så det kanske är därför det känns som man upplevt så mycket genom att man har fått vara där med dom! Och jag klagar inte, verkligen inte, ångrar inte denna tid och pengar jag har lagt på alla mina resor, det finns inte en chans! Skulle aldrig vilja spola tillbaka tiden och få den ogjord!! :)

Så nu under den senaste resan, det var nog då som jag "gjorde" mest saker, som flög i luften efter en båt och åkte runt väldigt mycket i Turkiet. Det var en rolig upplevelse. Fick se så mycket. Har träffats så himla mycket olika sorters folk.

Saker har hänt som aldrig kommer att försvinna från ens liv. Det kommer alltid finnas minnen kvar, både bra och mindre bra. Men satan så lycklig jag är att jag har gjort allt detta. Att jag bara vågat åka iväg och testa på. Att uppleva saker!

Och mer kommer det att bli. Man vet aldrig vad som händer ang Turkan. Och jag har tagit ett stort kliv, genom att valt bort några personer som jag inte längre vill ha kontakt med där nerefrån, det är absolut ingen som har sagt åt mig att välja! Utan jag känner att det blir bättre så! Och jag är nöjd med valet! :)

En liten rolig kommentar jag gav till en person sista dagen nu när jag åkte hem
* - Okej, see you later Anna, next time you coming!
(Jag kollar på honom, ler lite, kollar sedan på Adem och sen på honom igen och säger)
Jag - yes, maybe in your dreams!!
Han blir helt ställd och bara står där :P haha. Sen säger jag till Adem när vi gått ifrån honom "Not if i have a choise!" Så börja vi garva! ;) haha!



Nu blev det ett väldigt långt inlägg. Men det gör ingenting. :) Jag tycker om att skriva om Turkan! :D

/A
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0