Mathilda påminde mig just om att det är två månader sen som vi kom hem från turkiet. Det är helt galet!

Under tiden här hemma har det hänt en hel del, svårt att inse att tiden har gått så himla fort som den faktiskt har. Man blir liksom lite blind och inser inte riktigt! Den där bubblan som man alltid pratar om att man är i när man kommer hem har bara blivigt mindre och mindre. Och i nuläge har jag inget som helst behov av att åka ner. Vilket är riktigt skönt!! :)

Visst saknar man personerna som bor där, som vi spenderat mycket tid med. Men å andra sidan så finns alltid internet! :) skönt är ju det!!



De två största namnen som har gjort denna sommar helt fantastiskt är Mathilda och Tina.

Men sen får jag inte glömma.. Erika, Ramazan, Mehmet, Alex, Apo + Caligo, Ümit, Emre, Martin + Capella, Hassan + tropical, Kristina, Fanney, Emma, Bati, Ercan, Linda, Emelie, Emin, Filippa, Musty, Zandra, Familjen Coban + släktingarna där imellan, Evelina, Sara, Kemal, Norrbaggen, Mona, Veysel, Delfino hamam-folket + beachen, Liten Morot, Cubana, mfl.

Pinsamt om man glömt någon men allt kan man väl inte minnas?! ..Vissa har jag inte kontakt med i dagsläge alls. Men då och där var det grymt! Ja vad säger man.. Tiden förändras och vi med den..

Tack och hej leverpastej!