Ett känsligt möte..
Jag och resten av familjen kom precis hem från J.L, Troya var där, så vi hälsade på henne. Det tog väl säkert inte änns 10 sekunder innan jag fick tårar i ögonen. gud vad jag har saknat henne. Hon kände igen oss, och hon blev jätteglad! Hon var sig lik på alla sätt förutom att hon hade betydligt mer muskler nu än förut, hon var väldigt biffig, bredare överallt. Och nu när jag fick träffa dem som har henne så kändes det väldigt bra. Dem var hur trevliga som helst! Och dem tränar ju spår med henne nu också. så hon är alltid ute i skogen och jagar. Hon kunde inte ha fått ett bättre hem! <3 Och dem ringer nästa gång dem kommer upp till Stockholm, så får vi komma och träffa henne igen! Det känns väldigt bra!
/A
ÄLSKLINGEN!
/A
Kommentarer
Trackback
